sleepysleepyhead

Till oss som drabbats av brustet hjärta någongång i våra liv:

Hur dumt det än må låta för Er andra tror jag att det finaste man kan göra
när någon man är riktigt, riktigt kär i säger att han/hon älskar någon annan än en själv
är helt enkelt att ta ett steg tillbaka och låta den kärleken blomstra.

För det största beviset på äkta kärlek måste väl ändå vara att inte stå i vägen för sin kärestas glädje
hur ont det än må göra i en själv?